Ja, båtlivet kan bestå av många saker. För mig består det till stor del av förberedelser inför båtsommaren. Sommaren verkar äntligen vara här, men båtlivet stampar envist på i sitt pre-säsongstadium.
Det började bra, med fina nya delar till båtinredningen, och en dröm om en bekymmersfri sommar, bara man före sjösättningen servar värmaren, så det hålls varmt och gosigt i båten om nätterna, och sen skall bara backslagets trycklager bytas…
Jag fick efter en ångestfylld arbetssession loss backslaget ( attan, vad trångt det är), och förde det till en pensionerad båtmekaniker i skärgården för att repareras. Då han omsider tog sig tid att börja på med arbetet, ringde han snart, och meddelade att jag nog bör söka efter ett nytt. Här börjar eländet. Efter tiotals samtal hittade jag ett backslag i Jakobstad. Glad i hågen for jag för att köpa det ( 100 km enkel resa), men väl på plats konstaterade jag att det inte alls var bättre än det jag redan hade. En vecka senare skulle jag fara till Uleaåborg (ca 370 kiolometer bort), men efter ungefär hundra kilometers körning kom det fram att utväxlingen var fel, så det var bara att åka hem tillbaka. Ytterligare en vecka senare hade jag slagits av möjligheten att byta propeller för att kompensera för skillnaden i utväxling, och for trots allt och hämtade backslaget, en resa på över 700 kilometer. U-P, även känd från sin blogg, uupees garage, var med på den resan. Tur, annars hade det blivit en lång och tråkig resa.
Sen passade inte gamla kylvattenrören.
Mycket tänkande, och till sist uppfinner morbror, och Rune svarvar. Klart!
Sen gick propelleraxeln för tungt.
Smorde det vattenkylda propellerlagret, och hade loss talgtätningen. Klart!
Sen passade inte en av de nytillverkade kylvatten anslutningarna.
Båtbottnen för nära, blir att använda en annan idé.
Sen var nya backslaget för högt i förhållande till propelleraxeln.
Det gick faktiskt att få upp axeln, så det löste sig!
Kollade hur propelleraxeln och backslaget är i linje. Inget vidare, måst absolut justeras.
Sen måste motorfästena justeras neråt, och de är redan i botten.
Suck! Troligen orsaken till att gamla backslaget har blivit förstört.
Värre problem varje gång!
Än en gång kom U-P till min räddning. Vi gjorde en upphängning med en planka som står på durken, lyfte genom att skruva på en mutter upp motorn någon millimeter, och lättade på motordynan. Genom att skruva loss hela upphängningsörat från motorblocket får vi loss motorfästet, och kan ta med det in i garaget för att skruva loss dynan från örat, smörja upp gängorna, och kapa den undre muttern till halv tjocklek. Nu kan motorn justeras ner ca fem millimeter, och jag har räknat ut att ungefär tre millimeter skall räcka.
Här ses U-P, nöjd med sitt verk. Han skruvade i båten, jag var totalt mentalt utmattad vid det laget, och förmådde bara se på. Servicen i garaget, den roliga delen, skötte jag till stora delar, trots allt.
Då det modifierade motorfästet satt på sin plats igen, kunde jag mäta, och konstatera att åtminstone halva problemet är åtgärdat, det vill säga propelleraxeln är nu hälften mindre inte i linje än förr. Just det. Hälften mindre inte. Bra resultat i vilket fall som helst.
Nu är det det andra främre motorfästet kvar, som skall fixas. Det skall väl gå. En ny dag med nya möjligheter!
